det här är sverige, snälla gråt när ingen ser.
det går inte att sätta ord på vissa saker som sker i min vardag just nu. att vi skulle falla var aldrig en plan, det var aldrig ens en tanke. men nu är det endast en tunn tråd som håller ihop oss.. en fisklina som sakta men säkert håller på att brista.
om jag kunde sätta ord på det jag känner skulle jag göra det, men det kan jag inte.. det får mina tårar göra istället.. för det är tårarna som har tagit över allt..
jag vill inte ens fortsätta skriva det här för jag vet inte vart det kommer sluta..
Chest to chest
Nose to nose
Palm to palm
We were always just that close
Wrist to wrist
Toe to toe
Lips that felt just like the inside of a rose
So how come when I reach out my finger
It feels like more than distance between us ..
Kommentarer
Trackback
